Kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalån – Stockholmskommuner i topp

Landshypotek Banks analys visar stora skillnader: 41% i Solna, runt 3% i flera norrlandskommuner.
Stora skillnader i landet – Halland ligger högt på länsnivå
Hur mycket av hushållets nettoinkomst som går till villalånet varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En ny analys från Landshypotek Bank visar att Stockholmsområdet sticker ut med de högsta andelarna, medan flera inlandskommuner i norr ligger i botten.
På länsnivå hamnar Hallands län bland de län där en relativt stor del av inkomsterna går till villalånekostnader, enligt analysen.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.
- Hushållstyp: två inkomster
- Belåningsgrad: 75 procent
- Ränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Villapriser: genomsnitt per kommun/län från Svensk Mäklarstatistik
- Inkomster: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster (SCB)
Högst i Solna – lägst i flera norrlandskommuner
Enligt Landshypotek Banks analys lägger ett genomsnittligt hushåll i Solna 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.
I andra änden av skalan finns bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst uppges gå till lånet för en genomsnittlig villa.
Så ser det ut på länsnivå
Analysen visar också tydliga skillnader mellan länen:
- Högst: Stockholms län – 31 procent
- Därefter: Gotlands län – 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län – 22–23 procent
- Lägst: Västernorrlands län – 11 procent
Pressmeddelandet publicerades av Landshypotek Bank torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

