Diab i Laholm: Det lilla stadens globala kompositnav

En introduktion – industri som bär kommunen

Diab i Laholm är mer än en fabrik vid Norra Sofieroleden. För många i kommunen är det arbetsplats, framtidsmöjlighet och en del av identiteten: ett lokalt företag med globala kunder, produkter som sitter i vindkraftverk, båtar och tåg – och med teknisk spets som gör Laholm synligt på världskartan. Här i artikeln går vi nära Diab‑anläggningen, dess roll för Laholm samt vad som händer just nu i övergången mot fossilfria material och nettonoll.

Historiken – från 1950‑talets plastindustri till dagens Divinycell

Rötterna går tillbaka till 1950‑talet. Redan under 1960–70‑talet etablerades PVC‑baserad skumproduktion och produkten Divinycell blev tidigt industristandard i många kompositanvändningar. Laholmsfabriken, som växte fram i den tidigare industrifastigheten Linverket, blev under 1970‑talet ett av företagets tyngdpunktsområden. I praktiken har Laholm varit platsen där stora pressar, extrudrar och kit‑lösningar utvecklats – och många av de tekniska investeringarna genom åren har hamnat just här.

Lokalt värde och arbetsmarknad – varför Diab betyder mycket för Laholm

Få företag i vår kommun betyder lika mycket för vardagsekonomin som Diab. Lokala siffror visar att en majoritet av anställda bor i kommunen; företaget är en av kommunens största privata arbetsgivare och en tydlig del av skattebasen. Det syns i flera konkreta områden:

• Sysselsättning: Drygt två hundra anställda lokalt (historiskt upp mot cirka 250) – betydelsefullt i en liten kommun.
• Kompetens och utbildning: Diab samarbetar regelbundet med skolor (t.ex. Företagssafari) och Teknikcollege, erbjuder praktikplatser och lockar ungdomar till tekniska utbildningar.
• Underleverantörer och lokalt näringsliv: Investeringar i större extrudrar och automatisering skapar efterfrågan hos underleverantörer och serviceföretag i närområdet.

Kvalitet, certifieringar och klimatambitioner – vad som gör Laholm intressant

Diab i Laholm är inte bara stor – anläggningen har också hög kvalitetsnivå. AS9100D‑certifieringen för flygindustrin visar att spårbarhet och kvalitet ligger i fokus. Miljömässigt har anläggningen ISCC PLUS‑certifikat för massbalans och börjat leverera kit med fossilfri PVC – ett konkret steg mot företagets Science Based Targets‑åtagande om nettonoll.

Kommunalt påverkar detta både beredskap och planering. Diab är klassificerat som en "farlig verksamhet" i kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor, vilket innebär extra krav påberedskap och samövning med räddningstjänsten – en påminnelse om att industriell närvaro också kräver ansvarstagande lokalt.

Guldkorn och kuriosa från Laholm

Det finns flera detaljer som får Diab‑historien att kännas både lokal och unik:

• Världens största PET‑extruder (i sin klass) finns i Laholm – en tekniksatsning som gör vår kommun till centrum för avancerad PET‑baserad Divinycell‑produktion.
• Företaget har firat lång kontinuitet: Diab har funnits i över 75 år och har 50 år av skumproduktion i Laholm – ett ovanligt långt industriellt arv för en och samma produktionsplats.
• Majoriteten av de anställda bor lokalt; Diab påverkar vardagslivet genom jobb, skatteintäkter och deltagande i skolaktiviteter.

Aktuellt läge och vad som väntar – expansion med blicken mot hållbarhet

Just nu går utvecklingen mot två parallella spår: fortsatt teknisk expansion och en grön omställning. Lokala rapporter visar planer på att öka personalstyrkan något och investera i automatisering och fler avancerade kittningslinjer. Samtidigt rullar övergången till massbalanserad och fossilfri PVC samt satsningar på återvinningsbara termoplaster – allt i linje med Diabs nettonoll‑mål.

För Laholm innebär detta möjligheter och utmaningar: fler kvalificerade jobb och stärkt kompetensbas å ena sidan; större krav på utbildning, infrastruktur och riskberedskap å andra sidan. Kommunens uppgift blir att både stödja företagets teknikskifte och att stimulera kompletterande näringsliv för att minska sårbarheten i en liten kommun.