Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, men att nikotinrelaterat skräp fortfarande dominerar.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara ungefär en av tio att de själva skräpat ner – främst yngre personer, män och snusare.

Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter tydligt ned

De nationella skräpmätningarna visar för första gången hur utvecklingen ser ut över tid. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter mätresultat till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel per kilometer enligt pressmeddelandet:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Även om antalet fimpar har minskat är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet består

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023). Enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen ändå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Samtidigt uppges de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten visar också stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här hittas enligt pressmeddelandet mer skräp som kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.